millaha

Bland det värsta som finns är att säga farväl av någon man älskar men det finns något ännu värre att inte få chansen att säga farväl när man vet man aldrig kommer se personen igen. Jag vet att jag aldrig mer kommer se han igen eller höra hans röst eller känna han nära mig jag kommer aldrig mer få höra han säga att han älskar mig.. Han viste om att jag älskar han jävligt mycket men han viste aldrig om hur mycket jag egentligen älskade han och nu kommer han aldrig få reda på det jag tog honom förgivet och nu är han borta och det finns inget jag kan göra. För första gången i mitt liv står jag kvar hjälplös och kan inte göra någonting det ända jag kan göra är att se mitt liv passera förbi medans jag lever i mina minnen med honom. Jag är rädd att tappa förstånder helt att jag börjar leva en värld där han är brevid mig och att jag tappar förståndet om vad som är verklighet och inte, tills en vacker dag jag kommer öppna ögonen igen och ser att allt är borta att han inte kommer tillbaka att jag har förlorat allt och då, då blir det dagen jag blir förlorad föralltid. Ord kan inte beskriva hur mycket jag älskar han, han är som en drog för mig jag behöver han hela tiden mer och mer och utan han blir jag helt förstörd. Det som får mig att ens leva kvar är att jag vet hur mycket han älskar mig jag vet att han aldrig skulle vilja se mig må såhär det hade knäckt han men jag vetinte vad jag ska göra längre. Han är dum han viste att jag skulle bli sån här men ändå gjorde han det han gjorde och jag hatar honom för det men ändå kan jag inte sluta älska han.

Jag älskar dig överallt annat på jorden,
du kommer alltid ha mitt hjärta.
Tiden vi hade kommer föralltid finnas kvar inom mig
jag glömmer dig aldrig älskling.